Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Intervju med Andreas Nord

Sep 5, 2016 | Inga kommentarer

Vår sekreterare Madeleine Jacobsson har intervjuat Andreas Nord med anledning av att han vann Erik Wellanders språkvårdspris.

14241583_10154457046358416_756121883100940288_oGrattis Andreas Nord till Erik Wellanders språkvårdspris!

Tack så mycket!

Du har forskat väldigt mycket om just textgranskning och klarspråk. Vad var det som fick dig att undersöka det?

Det började egentligen med mitt examensarbete från 2002, där jag undersökte skrivhandledningar för olika myndigheter, vilket var intressant. När jag var färdig med min avhandling och disputerat tyckte jag att textgranskning var ett spännande område för det var mycket som ställdes på sin spets, till exempel ”vad vet man om texten som ska granskas?” och ”vad är en bra text?” Det handlar om makt över texten, och att det är många personer med både olika kompetenser och skilda synsätt inblandade. Det är också ett område där alla som deltar i arbetet inte alltid har helhetsbilden. Att forska om det blev ett sätt för mig att få en sådan helhetsbild.

Men när detta var klart insåg jag att det finns så många fler saker att undersöka. Det vi kallar ”klarspråksarbete” är så mycket mer komplext än det kan verka när man tittar i handledningar om det! Dessutom var det ett område där nästan ingen hade uppmärksammat hur man arbetar kollektivt med texter, det gäller även internationell forskning. Det fanns mycket forskning om hur man reviderar sin egen text, men väldigt lite om hur man reviderar andras texter.

Du har hittat väldigt många intressanta saker. Vilken skulle du säga är den
viktigaste?

Att ingen har forskat på hur man faktiskt genomför klarspråksarbete. Man måste för det första problematisera utgångspunkter, vilket inte är så enkelt som man tror, och för det andra måste man ställa jobbiga frågor, och väldigt många forskare är lojala. Det är också viktigt att bidra med kunskaper om vad som verkligen fungerar. I ena fallet ger språkgranskningen rätt begränsade effekter, men i andra fallet funkar det jättebra.

Hur skulle du vilja att din forskning används och av vilka yrkesgrupper?

Jag hoppas att andra forskare uppmärksammar de sidor som jag inte har undersökt. Till exempel skulle vi behöva många fler studier om vad som faktiskt spelar roll för den som ska läsa och förstå en text. Men detta är vanvettigt svårt att undersöka på ett bra sätt, så det får någon som är bra på experiment gärna göra!

Jag hoppas också att en del publikationer kan komma till nytta inom utbildningar. Dels kanske de kan ge exempel på hur det faktiska, praktiska arbetet kan se ut, dels kan kanske beskrivningar fungera som mönster för ytterligare undersökningar. Om inte annat kan det nog fylla ut tomrummet under ”tidigare forskning” i ett och annat examensarbete.

Jag är mer osäker på att de som jobbar praktiskt har någon direkt nytta av det jag har gjort hittills. Men i höst kommer jag att jobba halvtid för Språkrådet med att inventera sådan forskning som har beröringspunkter med klarspråksarbete, till exempel om skrivlärande i arbetslivet, för att se om det finns kunskaper att överföra till vanliga klarspråksscenarion. Om det blir lyckosamt, kan rapporten kanske bli användbar som stöd för bra, evidensbaserade arbetsmetoder.

Riktar du dig till andra grupper än de som jobbar med myndighetskommunikation?

Forskningen handlar om offentlig förvaltning, och är lika relevant för både privat och offentlig sektor. Alla måste ju kunna uttrycka sig begripligt.

Var det något i dina resultat som var extra intressant?

Lena Lind Palicki har undersökt hur man marknadsför klarspråk, och det är stor skillnad på vad klarspråk är genom språklagen och vad det egentligen blir ute på myndighetsgolvet. Man använder andra argument och säljer in på ett annat sätt när det väl gäller. Det är till exempel lite för lätt att ge sig in i handläggarens agenda, och då ökar risken för att man tappar demokratiaspekten.

Var det något som förvånade dig?

Det var det som jag sa ovan, att det finns så stora skillnader mellan språklagen och den mera praktiska approachen. Jag har pratat med många verksamma språkkonsulter och en del känner igen sig i detta.
Det gäller även hur deltagarna i utbildningar i klarspråk ser på utbildningen. En av de mest entusiastiska deltagarna tyckte till exempel att hen fått tips på ”hur jag kan få folk att göra som jag vill”. Personen sa inget om att hen måste uttrycka sig begripligt för att följa språklagen.

Gäller det här generellt eller finns det skillnader?

Det finns säkert jättestora skillnader, men jag kan inte dra några generella slutsatser. Många jag talat med känner igen sig.

Vart är det svenska klarspråksarbetet är på väg?

Det svenska myndighetsspråket håller en bra klass. Är det kanske till sist en effekt av språklagen vi ser?
Jag tycker att det verkar ha bra styrfart framåt. Jag har intrycket av att Språklagen börjar få genomslag, och att den håller på att etableras som något många tycker är viktigt. Majoriteten av myndigheterna hade enligt Språkrådet (2015) gjort något inom klarspråk.

Annars tror jag att ett område att bevaka handlar om de digitala gränssnitten, där det blir allt svårare att hålla isär språk och teknik – för båda måste funka för att det ska bli bra! Ett annat är mångspråkigheten i dagens samhälle. Den finns både på sändar- och mottagarsidan!

Har du annat på gång?

Lena Lind Palicki på Språkrådet, Markus Forsberg på Språkbanken och jag ska forska kring klarspråksinsatsers effekt på texter. Vad händer och vilka typer av insatser ger förändringar i texter? Det är viktigt och relevant att resultatet är mätbart. Det finns ett stort intresse för det här hos de som jobbar med språkteknologi. Drömmen är något som ger bättre siffror än LIX och kan mäta ett större material.

Avslutningsvis tycker jag att tekniken och språket borde närma sig varandra. Får se om det blir så.

Text: Madeleine Jacobsson
Foto: Kristina Holmlid


Spara

Spara

Spara