Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Martin Lind, informationsspecialist på Försäkringskassan

Under de senaste sex åren har Försäkringskassan jobbat aktivt med att förbättra sitt språk. Men vad händer när ett klarspråksprojekt är avslutat och ska förvaltas i organisationen?

Klarspråkade texter hotas av ”informationserosion”

Martin Lind konstaterar att klarspråk är en färskvara. Den text som till en början är vårdad, enkel och begriplig med korta kärnfulla meningar kan lätt svälla till riktig krångelsvenska när nya lagändringar eller ny praxis snabbt måste publiceras. Han kallar fenomenet ” informationserosion”.

Samma text på flera ställen – risk för uppdateringsskillnader och termglidning

En utmaning som Försäkringskassan måste förhålla sig till är att en mängd nya kommunikationskanaler har tillkommit. De kommunicerar inte längre bara via webb, trycksaker och  brev, utan även via sociala medier, interaktiva guider och film. Ofta publiceras samma text i flera olika kanaler. Texterna uppdateras fortlöpande, och då gäller det att se till att få igenom uppdateringarna i alla kanaler så att inte texterna utvecklas åt var sitt håll.

”Det är också viktigt att vi uttrycker oss med samma termer och på samma sätt i de olika kanalerna”, säger Martin Lind. ”Tyvärr ser vi ibland exempel på termglidning, alltså att en term får lite olika innebörd på olika ställen”.

Människor vill ha individanpassad information

”En annan utmaning är att vi människor har högre krav på information idag”, säger Martin Lind. ”Förr var vi mer villiga att läsa längre texter för att leta efter det som berör oss, men i dag vill vi inte det.  Nu vill vi snabbt få svar på våra frågor, utan att få sådan information som är oväsentlig för oss. Det gör, paradoxalt nog, att det kan komma att krävas ännu mer innehåll för att kunna informera människor om exakt deras situation”.

Allt detta ställer höga krav på Försäkringskassan. ”Om vi ska möta de ökade kraven på vårdat, enkelt och begripligt, och för att texterna inte ska drabbas av informationserosion, termglidning eller uppdateringsskillnader så krävs en förvaltning som kan hantera det”, konstaterar Martin Lind. Klarspråksarbetet måste ses som en ständigt pågående process – inte som ett avgränsat projekt.

Anna Prats Nielsen, examinerad språkkonsult