Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Ann Blückert på scenenAnn Blückert beskrev hur hon i sin avhandling (2010) undersökt den språkliga inskolning som juridik­studenter vid Uppsala universitet genomgår under utbildningen. Materialet som ligger till grund för avhandlingen består i huvudsak av skrivhandledningar och skriftliga lärarkommentarer till de texter som studenterna producerat. Hon har främst granskat det första året av utbildningen, eftersom uppmärksamheten på språket då är en viktig del av lärarnas bedömning av studenternas texter.

När de börjar utbildningen

De nya studenterna har väldigt olika språkligt bagage och lär sig tidigt att språket är en jurists viktigaste arbetsredskap. Vissa studenter börjar prata ”juridiska” från första lektionen, medan andra upplever stora svårigheter med att erövra det juridiska språket. Enligt Blückert lägger lärarna stor vikt vid syftningsfel och förkunnar att jurister är språkpoliser som helt kan avfärda en texts innehåll på grund av stavfel. Studenterna förväntas väga varje ord på guldvåg, precis som Högsta domstolen. Däremot tränas de inte alls för att skriva för icke-jurister.

Lärarnas återkoppling

De flesta av lärarkommentarerna handlar om ”ord och stil”, men lärarna skriver ofta enbart ”ordval” eller ”uttryck” utan att ge någon förklaring eller alternativ formulering. ”Talspråk” är en annan vanlig lärarkommentar, ibland även om väldigt krångliga ordval. Blückert konstaterade att lärarna pressar studenterna att hitta den rätta tonen, men att de inte ger någon konkret vägledning, utan lämnar till studenterna att hitta den juridiska tonen på ett mer implicit sätt. I jakten på lämpliga förebilder blir därför kurslitteraturen ett ideal för många av studenterna. I den främsta handboken Att skriva juridik uppmanas studenterna att skriva vårdat, enkelt och begripligt, men boken saknar djuplodande resonemang. I en metodbok står det att jurister talar ett språk som är främmande för icke-jurister, och flera läromedel använder sig av ett krångligt språk. Dessa skiftande budskap leder till att många studenter känner sig osäkra på hur de bör uttrycka sig.

Tidigare domar som förebilder

Blückert påpekade att det fortfarande är vanligt att nyutexaminerade jurister väljer att se tidigare domar som språkliga förebilder, och att det bidrar till att konservera det juridiska språket. Hon avslutade sitt föredrag med att betona att studenterna saknar redskap för att analytiskt kunna tala om texter, och att de med ett metaperspektiv skulle ha lättare att anpassa sitt språk efter olika mottagare.