Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

P1120553

Gunnel Alenbratt började med att citera sin kollega Björn som tyckte att det var roligt att få klarspråkskristallen för en bild. Bilden hon talade om var ett diagram som bara fanns i pappersform, men troligtvis inte var så intressant att titta på ändå.

Motiveringen för kristallen

– De hade en klar struktur för sin information
– De hade klargörande sammanfattningar
– Tydliga bilder
– Enkelt och begripligt språk

Frågan är nu om man kan slå sig till ro efter att fått Klarspråkskristallen. Naturligtvis är det inte så, utan det krävs ett ständigt arbete för att hålla sig på samma nivå, eller eventuellt förbättra sig.

Hovrätten överprövar tingsrättens domar

Deras huvudsakliga uppgift är att överpröva tingsrättens domar och beslut. I detta arbete är det minst tre jurister inblandade som bedömer domarna och besluten – ett arbete som dokumenteras skriftligt.  Sen är det en ansvarig domare som skriver ner själva domen. Skrivandet är en mycket central del i juristernas arbete och det tar nästan lika lång tid att skriva ner en dom som att sitta i förhandlingar.

Gunnel har alltid arbetat med språkvård på ett eller annat sätt, men hon har upplevt att det var kontraproduktivt att hela tiden påpeka hur folk skriver. Men med klarspråkstänket bakom sig har hon fått ett mer konkret verktyg, vilket gör det lättare att ge saklig kritik.

Språkförbättring kräver förankring i organisationen

En central del som många har nämnt och som Gunnel Alenbratt bekräftar är att det är viktigt att ha stöd från den högsta ledningen. Det är nämligen de som fördelar resurser samtidigt som de sätter en prägel på organisationen.  Men för det faktiska arbetet är avdelningscheferna minst lika viktiga. Om man kan få dem att inse vikten med klarspråk kan de till exempel jobba på att få jurister att gå utbildningar. Hon nämner även den stackars eldsjälen som brukar återkomma i språkförbättringsarbete, alltså en person som är engagerad i klarspråk och språkvård och kan påminna sina kollegor om vad som behöver göras.

Hon nämner också vikten av att ständigt värdera de rekommendationer man ger. Det vi säger i dag, gäller det i morgon?

Målet med språkförbättringsarbetet är att alla berörda ska förstå

Målet med förbättringsarbetet är att alla som berörs av en text (en dom) ska förstå dets som står där. Det gäller både jurister och dömda. Detta upprätthåller de genom att föra ständiga diskussioner om hur de ska formulera sig, och genom att ge alla jurister individuell återkoppling på sina domar. De har tagit hjälp av har språkkonsulter och Centrum för lättläst. Bland annat var en språkkonsult där och utbildade. Lars-Gunnar Andersson och Emilia Emtell har varit där och föreläst (föreläste de?  Var de där samtidigt? Jag vet inte), vilket var uppskattat och gav en lättsam input.

För att klarspråkssäkra sina texter lät de personer som inte hade juridisk bakgrund läsa domarna. Till exempel fick de hjälp av lokalvårdaren och bibliotekarien som båda tog sitt uppdrag på allvar och lät till exempel sina barn läsa texterna och komma se om de förstod.

De gjorde ett eget klarspråkstest där juristerna fick svara på frågor om sina texter i det dagliga arbetet.

Den avdelning som inte ville vara med i projektet (en av fyra) verkade skämmas på slutet när de andra presenterade sina resultat.

En lärdom Gunnel Alenbratt har tagit med sig är att uttröttning är den bästa metoden – inte ens den mest envisa jurist orkar härda ut i all evighet.

Misslyckanden och framgångar

Det var något dokument som blev vilseledande (jag vet inte vad det handlade om). Hon menar att det inte var tillräckligt tydligt vad som var målet med att förändra texterna (eller själva språkarbetet).

En stor framgång är att diskussionen fortfarande lever fyra år efter de fick kristallen, samtidigt som det är svårt att mäta om texterna faktiskt har blivit bättre.

En positiv bieffekt är att de har blivit mer öppna i sin diskussion och att det har skapats band mellan jurister och t.ex. lokalvårdare som inte fanns innan.

Ett exempel på att det inte alltid är möjligt att leva upp till idealet är att de i regel inte skriver sammanfattningar till sina domar, trots att det var en av punkterna i nomineringen till kristallen. Anledningen till det är att det är svårt att sammanfatta och att det tar tid.

Presentationen hittar du här: Gunnel Alenbratt