Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Bild på tre talare på scenen, en med mikrofonSpråkkonsulterna Maria Hultberg och Per Ulfsson Falkner tillsammans med Katarina Loholt Strååth och Åsa Johansson från Skatteverket berättar om klarspråksarbetet där.

Hösten 2011 startade ett IT-projekt på Skatteverket för att skapa en lättnavigerad och sökbar webbplats för Skatteverkets handledningar – ca 17 000 sidor på papper skulle bli 2 500 sidor på webben. Materialet skulle skrivas om och klarspåksanpassas för det nya verktyget, och ett samarbete mellan språkkonsulter och jurister satte igång.

Handledningarna som skulle skrivas om är till för lägen där lagen är otydlig och finns till framför allt för personal på Skatteverket, men även för externa personer som till exempel skatterådgivare och revisorer. Handledningarna ges ut en gång per år och revideras hela tiden.

När jurister möter klarspråk

Talarna menade att jurister vanligtvis är mycket samvetsgranna, noggranna och försiktiga i sin yrkesutövning. Vissa är väl inställda till klarspråk medan andra är motvilliga, och i början mötte språkkonsulterna mycket motstånd. Många var oroliga för att förlora den juridiska precisionen, och ville inte lära sig att skriva det de kallade för ”barnspråk”. Det fanns också de som menade att personerna som använder handledningarna är vana vid det svåra språket, och att sådana komplicerade frågor inte gick att skriva om på ett tydligare sätt. På den inledande kursen i klarspråk blev i princip vartenda exempel som språkkonsulterna visade nedslaget.

Personor och samarbete nyckeln till framgång

Projektet fortsatte dock, och med tiden förändrades även juristernas attityder. Samarbetet handlade mycket om att förhålla sig till den juridiska terminologin och centrala begrepp. Att förvärva en fastighet är i till exempel inte samma sak som att köpa ett hus, men i olika sammanhang kan man använda de olika varianterna. De fick tillsammans göra överväganden för att hitta balansen i att vara tydlig och exakt.

För att göra målgruppen för handledningarna tydligare gjorde de personor – påhittade personer som förkroppsligar målgruppens egenskaper, förutsättningar och behov. Personorna blev en viktig del i arbetet med att skriva om texterna – en konstant närvarande mottagare att skriva till och för.

Det juridiska språket är starkt traditionsbundet, och handlar mycket om att visa hur man kom fram till någonting. Att börja arbeta med klarspråk blev lite tvärtom – att lyfta fram det viktiga i texten och förklara bakgrunden sen. Klarspråksarbetet handlade även mycket om att

– undvika juridisk jargong men behålla relevanta fackord och uttryck.
– arbeta med meningsuppbyggnaden i texterna – många små ändringar gör stor skillnad.
– utnyttja webbens möjligheter och länka mycket till fördjupad information.

När den första versionen av webben publicerades föll mycket på plats. De som tidigare varit skeptiska blev positivt överraskade. Nu, tre år efter att projektet startade, finns en trygghet i att veta hur de ska kommunicera. De har hittat rätt nivå och både juristerna och språkkonsulterna har lärt sig mycket av varandra.

Fem tips och råd från Skatteverket

1. Vara tydliga med vad klarspråk är.
2. En tydlig mottagare är A och O – personorna har varit guld värda!
3. Skriv egna texter – nyskrivet är alltid bättre än omskrivet.
4. Låt klarspråksarbetet få ta tid.
5. Ta hjälp av varandra.

Här kan du se presentationen: Skatteverket ESS 141017