Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Referat från föredrag under Ess konferens ”Vad är lättläst i dag?”, 6 november 2015

ulla

Vilka kan behöva lättläst? Vilka olika svårigheter kan olika lässvaga läsare ha? Ulla Bohman berättar konkret hur Centrum för Lättläst arbetade med lättlästa texter.  

Ulla Bohman är för många känd som tidigare chef för Lättlästtjänsten på Centrum för Lättläst, som lades ner i början av 2015. Numera är Ulla kommunikatör på Myndigheten för tillgängliga medier. Utgångspunkten för både Centrum för Lättläst och MTM är allas rätt till information och allas rätt att vara delaktiga.

Ett av Bohmans sammanfattande budskap till konferensdeltagarna var att det inte finns något motsatsförhållande mellan klarspråk och lättläst, men att texterna riktar sig till olika målgrupper. Den lättlästa texten riktar sig till personer med lässvårigheter och därför behöver vi dra klarspråksråden ”ett snäpp till”, menar Ulla: ”Lättläst behöver ta vid när – eller om – klarspråk inte räcker.”

Aktuella siffror: 40 procent uppnår inte god läsförmåga

Ulla Bohman visade färska siffror om vuxnas läsförmåga från PIAAC, en internationell, jämförande studie av vuxnas färdigheter som publicerades 2013. Undersökningsgruppen bestod av personer i Sverige i åldern 16–65 år. Några av resultaten:

– 40 procent ligger under nivån för vad som är god läsförmåga och har alltså svårt att ta till sig skriftlig information.
– 13 procent kan bara läsa de enklaste texterna.

SCB ansvarade för undersökningen i Sverige, du kan ladda ner PIAAC-rapporten på SCB:s webbplats.

Vad har olika grupper svårt med i texter?

Bohman nämnde ett par grupper som kan behöva lättläst svenska – läsovana, vissa med svenska som andraspråk och personer med funktionsnedsättningar, till exempel koncentrationssvårigheter, kognitiva svårigheter och nedsatt korttidsminne.

Dessa svaga läsare kan ha problem med olika delar av läsprocessen:

– avkodning (tar inte in ordbilden som helhet, utan läser bokstav för bokstav)
– ordförståelse (ett problem kopplat till omvärldskunskap)
– textens omfång (när avkodning och ordförståelse är svårt läser personen långsamt – därför är omfång ett hinder)
– meningslängd
– osäkerhet i lässtrategier (t.ex. Var börjar jag läsa? Om det är två spalter – hur läser jag då? Vad gör bilden mitt i alltihop?)
– svårigheter att skumläsa.

Viktigt att arbeta med både innehåll, språk, form och bild

Ulla Bohman tog upp att svårigheterna i en text kan finnas på olika nivåer. Det kan handla om innehåll, språk, form och bild, och det är därför viktigt att arbeta med alla dessa nivåer, underströk hon.

När det gäller innehållet måste skribenten till exempel fråga sig varför läsaren ska läsa texten och vilka förkunskaper läsaren har om ämnet, och sedan låta svaren påverka vad texten ska innehålla.

Ullas råd om hur man uppnår lättläst språk är att använda vanliga (högfrekventa) ord, undvika metaforer och bildspråk, skriva konkret, använda aktiv form och du-tilltal, och att skriva tydliga rubriker.

Hon uppmärksammade också att det är extra viktigt att korrekturläsa när man skriver för lässvaga läsare. Starkare läsare kan se när något i texten är ett skrivfel, men för de lässvaga blir felen hinder i läsningen.

När det gäller textens form förespråkade Ulla bland annat korta rader, blankrad som styckeavdelare, vanliga typsnitt, rubriker och ett frasanpassat radfall. Till exempel kan en text med enkelt språk vara svårläst på grund av formen, om den till exempel är uppdelad i två spalter med för litet mellanrum eller skriven i ett konstigt typsnitt, menar Ulla Bohman.

Hon lyfte även vikten av att tänka igenom bilderna som finns i anslutning till en lättläst text. Det är viktigt att anpassa bilden till budskapet, så att bilden ger stöd åt innehållet. Bilden bör också vara enkel att tolka.

Varför frasanpassat radfall?

En konferensdeltagare frågade efter belägg för att frasanpassat radfall gör texten lättare att läsa, och menade att radbrytningen riskerar att bli godtycklig. Ulla Bohman hänvisade till den respons hon har fått från målgrupperna. De menade att en text med frasanpassat radfall är mer inbjudande eftersom raderna inte blir lika långa.

Ulla påpekade också att radfallet hjälper de lässvaga med en naturlig pausering i läsandet. Hon visade även exempel på när ologiska radbrytningar kan göra att läsaren lättare misstolkar innehållet.

Här kan du ta del av Ulla Bohmans presentation.

Läs mer om Ess-konferensen ”Vad är lättläst i dag?”