Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Referat från föredrag under Ess konferens ”Svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige”, 21 oktober 2016

Olof Åslund är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och generaldirektör för myndigheten IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).

Under sitt föredrag delade Åslund med sig av sina och andras forskningsresultat. Bland annat visade han att Sfi och språkkunskaper har en positiv påverkan på utrikesföddas möjligheter att få arbete.

Läs Olof Åslunds Powerpointpresentation som pdf

Humankapital kan förlora i värde

Åslund inledde med att resonera om humankapital, det vill säga personers kompetens, där språket är en viktig del. Humankapitalet kan förlora i värde. Det kan dels bero på tidens gång, alltså att kompetensen blir inaktuell med tiden och därmed irrelevant. Dels kan det bero på att en person flyttar och att hens kompetens inte har samma värde i den nya kontexten.

Stor skillnad mellan utrikesföddas och inrikesföddas läsfärdigheter

Åslund visade statistik från PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) från 2013. PIAAC är en stor internationell undersökning av vuxnas färdigheter. Sverige utmärker sig när det gäller läsfärdighet – inte i något annat land är det så stor skillnad i läsfärdighet mellan inlandsfödda och utlandsfödda.

I PISA-studien från 2012 (vars resultat publicerades 2013) är det femtonåringars färdigheter som undersöks. Studien undersöker färdigheter inom fyra områden, och ett av dem är läsförståelse. Där är skillnaden mellan flickor och pojkar lika stor som skillnaden mellan inlandsfödda och utlandsfödda.

Hur bedömer vi någons språkliga förmåga?

En utmaning när det gäller en persons språkliga förmåga är hur och av vem den ska bedömas. Det är inte självklart att tester och bedömningar ger en korrekt bild.

Det finns till exempel en tendens att vi gör en felaktig bedömning för att vi låter oss påverkas av en persons brytning (Åslund hänvisar till Boyd 2004 och Arai m.fl. 2016).

Det går inte heller att be personen själv om en bedömning. Åslund menar att de flesta, både inrikesfödda och utrikesfödda, överskattar sin förmåga. Ett tecken på det är att det ofta är fler än hälften av de tillfrågade som anser att deras förmåga ligger över genomsnittet, något som är en statistisk omöjlighet.

I en studie från Näringsdepartementet från 2004 såg man att arbetsförmedlare såg större problem än de arbetssökande själva när det gäller språkkunskaper.

Vad kräver arbetsgivarna?

I en studie undersökte Åslund och Rooth (2007) arbetsgivarnas krav på språkkunskaper. Stockholms läns landsting (SLL) angav till exempel att det är ”mycket viktigt” att de anställda behärskar svenska språket, bland annat för patientsäkerhetens skull – patienterna ska ha rätt att bli förstådda (om de pratar svenska). SLL menade dock också att patienternas krav varierar; de ställer till exempel lägre krav på språkkunskaper hos en läkare än hos en mentalskötare.

Utrikesfödda som söker arbete skulle behöva ett ”kvitto” på sina språkkunskaper. Arbetsgivare litar generellt inte på språket i en skriven ansökan som ett intyg på hur den sökandes faktiska kunskaper är.

Språkkunskaper ökar chanserna på arbetsmarknaden

En av de centrala frågorna i föreläsningen var om språkkunskaper ökar en utrikesfödds chanser på arbetsmarknaden. ”Ja, med 10 procent”, menar Olof Åslund. Språk har alltså en positiv påverkan på möjligheterna att få jobb. Men det finns inget 100-procentigt samband: Många jobbar även utan att ha bra språkkunskaper, och många med bra språkkunskaper har inte jobb.

En helt annan fråga är om jobb leder till ökade språkkunskaper.

Åslund berättade till exempel om studien ”Sfi och arbetsmarknaden” (Kennerberg & Åslund 2010). Där kunde de se att det finns en positiv effekt av att delta i Sfi när det gäller utrikesföddas ställning på arbetsmarknaden.

Den positiva effekten verkar vara större för utrikesfödda personer med lågkvalificerade yrken. De får i högre grad jobb tack vare att de har deltagit i Sfi-undervisningen.

Åslunds forskning visar även att för högutbildade personer är språkkunskaper särskilt viktigt, för att de ska få avkastning för sin utbildning.

Sfi-bonusen har inte så stor effekt

Sedan ett par år finns en Sfi-bonus, som innebär att studerande som genomgår Sfi på särskilt kort tid får en belöning i form av pengar. Sfi-bonusen utvärderades av Engdahl & Åslund 2012 och 2016. En fråga var om bonusen gav någon effekt på studieresultaten. ”Ja, nej, kanske”, menar Åslund. Han nämnde också att bonusen till och med kan ha negativ påverkan på inlärningen.

Intressant var att den positiva effekten av Sfi-bonusen bara syntes i Stockholm. En förklaring kan vara att nyanlända i Stockholm snabbare får börja på Sfi.

Ett annat fynd var att det främst var yngre som klarade tidsmålen och fick bonusen, och fler i högre studievägar. I utvärderingen såg de ingen effekt alls för studerande på studieväg 1.

Effekten av Sfi-bonusen verkar också i viss mån ha varit tillfällig, lite ”nyhetens behag”, menade Åslund.

Läs mer:

Sfi – finns förbättringspotential? Åslund hänvisar till statistik på Skolverkets webbplats.

PIAAC – Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (på SCB:s webbplats)

Se hela föredraget på UR Samtiden på UR Play