Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

Referat från föredrag under Ess konferens ”Svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige”, 21 oktober 2016

Gunlög Sundberg är forskare och prefekt på Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. I sitt föredrag delar hon med sig av sina och andra forskares erfarenheter av vad flerspråkighet innebär för och kräver av en arbetsplats.

Sundberg själv forskar bland annat om vad flerspråkighet betyder för de interaktionella praktikerna på en arbetsplats. Hur bemöts andraspråkstalare? Vilka dilemman kan uppstå? Vilken kompetens behövs i olika kommunikativa situationer?

Här presenterar vi några av de många teman och slutsatser som togs upp under föredraget. Du kan se hela föredraget på UR Samtiden på UR Play.

Vad är en flerspråkig arbetsplats?

Sundberg inleder sin presentation med frågan ”Vad är en flerspråkig arbetsplats?” och tar Heathrow Airport i London som exempel. Det är en arbetsplats med 127 medarbetare, som totalt talar cirka 45 olika språk. Språksituationen på flygplatsen undersöktes 2004 av National centre for languages och The London West learning and skills centre. I rapporten tog de bland annat upp rekommendationer för hur man kan använda flerspråkigheten som resurs för bättre kundservice, men de lyfte även behovet av kompetensutveckling.

Sundberg nämner också rapporten “Languages for jobs – providing multilingual communications skills for the labour market” från 2011. I den presenteras en tvådelad definition av flerspråkighet. Dels är det en persons förmåga att använda flera språk, dels en situation med olika språksamhällen inom ett geografiskt område.

Allt fler med utländsk bakgrund i statlig tjänst

Även Sverige är flerspråkigt och när det gäller representation har staten har ett särskilt ansvar som arbetsgivare. Av skäl som till exempel social rättvisa ska arbetsstyrkan i den offentliga förvaltningen spegla befolkningen. Enligt statistik från Arbetsgivarverket hade ca 25 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund år 2015. Andelen statligt anställda med utländsk bakgrund var dock mindre, endast 18 procent. Men det sker en positiv utveckling: Av dem som nyanställdes av staten det året hade ca 27 procent utländsk bakgrund. Det är en historiskt hög nivå. ”Här händer något, snabbt”, konstaterar Sundberg.

Vem vill vara mångfaldsrepresentant?

I ett av Sundbergs forskningsprojekt har de följt studenter med svenska som andraspråk som gör praktik inom offentlig förvaltning. En av upptäckterna är att dessa praktikanter kan få kämpa med sin yrkesidentitet, eftersom arbetsgivaren inte bara ser dem som personer med en flerspråkig kompetens, utan även som representanter för mångfald på arbetsplatsen. Ett dilemma uppstår. Inte alla av dem vill ses som ”representanter för det som är olika”, de vill vara människor med en bakgrund och bli sedda för det de kan, precis som alla andra, menar Sundberg.

Arbetsintervjun kräver mer än språkkunskaper

Vägen till jobb går ofta via en intervju. För att klara av en arbetsintervju behöver man behärska flera saker. Man behöver inte bara språkkunskaper, utan även strategisk kompetens och kunskap om hur en intervjusituation fungerar i den kultur man befinner sig i. Sundberg har i sin forskning sett att många med utländsk bakgrund inte alltid förstår den speciella genre som arbetsintervjun utgör. Hur svarar man till exempel på frågan ”Vilka är dina svagheter?” Hon ser också att rekryterare stöttar och ”tolkar” mer när det är en andraspråkstalare som söker ett arbete.

Att bedöma språkkunskaper – relevanta kriterier behövs

Det skiljer sig ibland åt hur väl en arbetssökande och en arbetsgivare upplever att den arbetssökande behärskar språket som hen ska använda i sitt arbete. Då kan det vara bra att ha bedömningskriterier att utgå ifrån, men ofta är dessa kriterier undermedvetna, berättar Sundberg. Det här tog man fasta på, när man utvecklade det så kallade Occupational English Test (OET). Testet utvecklades av forskare i Australien i ett unikt samarbete med representanter från yrken i ett flertal branscher. I testet används tydliga kriterier för att bedöma förmågan att både förstå (receptiva färdigheter) och göra sig förstådd (produktiva färdigheter). Kriterierna återspeglar den språkliga förmåga som man bedömde behövs inom tolv olika yrken.

Samtal och förståelse är ett samarbete

Avslutningsvis påminner Sundberg om att även om vi har olika språk och kulturell bakgrund har vi mycket att mötas kring. Många situationer underlättas av allmänmänsklig förståelse och att vi tar oss tid till reflektion över vårt arbetsutövande. Vi måste helt enkelt inse att kommunikationen på en flerspråkig arbetsplats handlar om ett samarbete mellan modersmålstalare och andraspråkstalare. Det är en gemensam och delad förmåga som gör att vi kan ingå i ett samtal. Det behövs metakommunikation (kommunikation om kommunikationen) och mod för att stärka språkinlärningen på en arbetsplats.

Läs mer om Ess-konferensen ”Svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige”