Logga in här

- ELLER -Ansök om medlemskap
 
 
 
Glömt ditt lösenord?

En språkkonsults vardag – Malin Bornhöft

Feb 17, 2016 | Inga kommentarer

Bild på mitt skrivbord.

Jag skulle bli språkkonsult och det blev jag. Så satt jag där och ströjobbade alldeles för lite för att ha råd med hyran och undrade vad tusan jag skulle ta mig till med mitt liv. Att allting inte löser sig direkt märkte jag snabbt. Inte heller hade jag en kappsäck full med pengar eller en rik gemål. Och det kändes så nesligt att studierna avslutades just som de blivit som mest intressanta!

Det sägs att många språkkonsulter stannar kvar på universitetet efter examen(1). Vissa pluggar mer, doktorerar. Andra arbetar inom det administrativa som språkkonsulter. Ytterligare några kombinerar arbete utanför universitetet med att undervisa inom.

Plugga ännu mer – för vem?

Jag stannade kvar, åtminstone två år för att ta en masterexamen, vilket jag gör i juni. Det borde du också göra om du:

– tyckte att kandidatuppsatsen var det roligaste på hela programmet
– tycker att lärarna är kloka men har på känn att de inte alltid kommer till sin rätt på grundnivå
– tycker det är roligt att plugga men efter tre år inte är sugen på att börja på grundnivå inom något annat ämne
– kan arbeta självständigt
– vill bli behörig för forskarstudier (att doktorera)

Vad består studierna av på avancerad nivå?

Bild på Södra husen på Stockholms universitetJag går på Stockholms universitet där de flesta kurser är valfria, inom svenskämnet. Du styr alltså själv över vad du vill läsa, och ofta också över när. Många kurser har knappt någon undervisning, så det är mycket litteratur att själv försöka reda ut. Påfrestande, men också givande. Kontakten med lärarna är tätare och i alla fall på SU upplever jag mig som en del av institutionen på ett annat sätt än på grundnivå. Då skulle vi bli språkkonsulter, nu ska vi bli språkforskare och akademiker.

Under snart två år har jag hunnit fördjupa mig i mycket. Jag har undersökt attityder till sms-språk (folk är negativa och sms-skribenter skriver inte alls som de negativa tror), och undersökt historisk lingvistik ur sociolingvistik vinkel och läst om olika grammatiska teorier för språkförändring. Jag har läst om etik och jag har läst mer semantik. Jag har läst om stora korpusars innehåll och lärt mig regex, och läst om stil i skönlitteratur(2) och undersökt skrivande av lättlästa nyhetstexter.

Magisteruppsats

Jag har skrivit en magisteruppsats om det vi språkkonsulter ofta pratar om: klarspråks demokratiska aspekt(3). Den visar att vi gärna pratar om det men sällan visar på de exakta kopplingarna mellan språk och makttillgänglighet, och att vi tycks anse demokrati ligga på en skala där vi kan vara mer eller mindre, men obönhörligen fortfarande, demokratiska. Dessutom är vi rädda för att inte vara tillräckligt demokratiska, samtidigt som vi är stolta över att vi är jättedemokratiska! Här tycker jag att vi som språkkonsulter ska vara noggranna att peka ut på vilka sätt (klar)språk och demokrati hör ihop, och inte använda ordet ”demokrati” som ett fint ord utan så mycket innehåll(4).

Masteruppsats

Bild på tre lättlästa böcker.

Nu skriver jag masteruppsats om tolv lättlästa(5) skönlitterära böcker. Där ska jag titta på följande: Vilka ytspråkliga likheter och skillnader finns det mellan dem? Hur samspelar ord med interpunktion och bilder? Vad händer med språket när skönlitteraturens krav på kreativitet och språkvårdens hårda krav på normering möter varandra? Det tycker jag ska bli riktigt spännande.

Vad blir jag på det då?

Och vad jag ska ta mig till med mitt liv? Det vet jag inte än, men utan att ha vetat det förut heller har jag nu ägnat sex år åt språkvetenskap och två år åt att jobba med språk parallellt, vilket tyder på att framtiden – hur oviss den än ter sig nu – kommer att kunna bestå av något liknande. Fast med lön hoppas jag, så att jag har råd att ha katter!


Noter

(1) Just nu jobbar jag i Ess på att ta fram en enkät om vad språkkonsulter gör efter examen. Då kommer vi att kunna redovisa mer exakt hur detta ser ut. Svara hemskt gärna på enkäten om du går eller gått språkkonsultutbildningen!
(2) Den här meningen är exempel på stilfiguren polysyndes, när många led (oftast nominalfraser) binds samman med ”och”. Detta bidrar ofta till en känsla av att det är väldigt många saker som nämns.
(3) Den heter ”Demokratiskt klarspråk” och finns på Diva för den som är intresserad.
(4) Språk som behållare är en väldigt vanlig metafor, har semantikforskningen hittat. Jag är villig att hålla med.
(5) Om du vill läsa mer om lättläst har vi sammanställt allt klokt som sades på temat under vår höstkonferens 2015 här på webben under fliken Konferenser.