2015 – Vad är lättläst i dag?

Läsning med förhinder

Referat av Astrid Frylmarks föredrag på Ess höstkonferens den 6 november 2015. Astrid Frylmark har varit verksam logoped sedan 1976. Hon berättade att det på den tiden var få som visste vad en logoped var. I kommunen där hon fick jobb möttes hon av en oförståelse inför logopedens arbete: sjukhuset tyckte att patienterna redan fick språklig stimulans eftersom de hade tillgång till böcker, och kommunens ansvariga menade att den enda invånaren som hade läs- och skrivsvårigheter redan hade fått hjälp.

Läsning och lässvårigheter

Läsningen är en konst, fastslog Astrid, och framhöll det ganska märkvärdiga faktum att när vi väl lärt oss läsa kan vi inte låta bli att läsa. Hon presenterade en formel (baserad på forskaren Hollis Scarboroughs modell the reading rope) som ett sätt att förklara vad läsning är:

läsning = avkodning (lästeknik) × förståelse × motivation

Läsare kan delas in efter hur god avkodning respektive förståelse de har:

Två olika strategier bland läsarna

Astrid talade också om att det finns två huvudstrategier bland läs(inlär)are: top down-strategin (”chansare” eller ”rebusläsare”) och bottom up-strategin (”tragglare”). En chansare riskerar att ”flyga för högt” i läsningen och missa innehåll eller tolka fel. En tragglare läser detaljerat och långsamt och har svårare med överblicken i texten. En god läsare använder sig av båda dessa strategier och kan snabbt ”kasta sig” mellan dem under läsningen.

Vad avgör hur god läsningen blir?

Astrid Frylmark underströk tre faktorer som avgör hur god läsningen blir: motivation, språkförståelse och ordigenkänning. Om alla tre är starka hos läsaren ger det läsning med fokusering, flyt och behållning där ordigenkänning och läsförståelse integreras.

Koncentration och motivation

Koncentration och motivation har alltså stor betydelse för läsinlärningen. För att stötta barn som är svaga läsare är det viktigt att se till följande: – Orsak och verkan – vad är vad vid dålig läsförmåga? Leder dålig motivation till dålig koncentration eller är det tvärtom? – Arbetsmiljö – för svaga läsare är det ett problem att klassrummen är möblerade för social samvaro. De kan behöva skärma av för att kunna koncentrera sig. – ”Time on task” – hur mycket tid har eleven faktiskt lagt på lästräning (respektive annat, som att gå och vässa pennan, prata med kamrater m.m.)? – Lyssnandets konst – det behövs i läsinlärningen, men är ofta understimulerat. För vuxna med lässvårigheter spelar andra faktorer in, i synnerhet om svårigheterna beror på förvärvade hjärnskador. Sådana faktorer är vakenhetsgrad, skadelokalisation, utbredning och övrigt hälsotillstånd.

Språkförståelse

God språkförståelse bygger på fyra delförmågor, berättade Astrid. De fyra delförmågorna är: – bakgrundskunskap (fakta, begrepp) – ordförråd (bredd, precision, associationer) – verbalt resonerande (inferenser, metaforer m.m.) – kunskap om skrift (skriftbegrepp, genrer m.m.)

Ordigenkänning och ordförråd

När det gäller ordförrådet är det viktigt att barnen får fortsätta att utveckla det under hela skolgången. Medan grammatiken är i stort sett färdigutvecklad vid fyra års ålder, kan barn lära sig i genomsnitt 50 nya ord varje vecka under skoltiden. Denna språkliga input är helt central för att barnen ska bli goda läsare.

Det finns olika problem med läsförståelse

Barns problem med läsförståelse ser olika ut. De kan till exempel vara dolda bakom en säker lästeknik, där det finns flyt men förståelsen för det lästa saknas. Därför är det väsentligt att arbeta med ordförrådet. Om det muntliga språket är svagt, så bidrar det också till svårigheterna. Problem med läsförståelsen beror alltså långt ifrån alltid på dyslexi. För vuxna med förvärvade hjärnskador är problem med läsförståelsen ofta av andra slag, eftersom många av dem tidigare varit säkra läsare och därför kan ha bibehållet läsflyt. Problemen kan bero på pragmatiskt relaterade missförstånd eller oförmåga att koncentrera sig på text. Astrid Frylmark poängterade att språkstörningar är vanliga och att de inte måste innefatta hörselnedsättning eller låg teoretisk begåvning. De kan ofta påverkas i positiv riktning av omgivningens insatser.

Stötta och ställ krav i arbete med språket

Astrid Frylmark arbetar med språket genom s.k. stöttning (scaffolding), baserat på Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. En förutsättning för att kunna anpassa stöttningen till personen i fråga är att man gör en noggrann utredning av hens svårigheter. Hon framhöll också att det är viktigt att inte ställa underkrav i språkarbetet med barn, för att få dem att utvecklas på allvar. Arbetet med språkstöttning sker på många språkliga nivåer. Inte minst är barns pragmatiska kompetens viktig att stötta, till exempel genom att arbeta med deras berättande. Förmågan att berätta är ett mått på hur bra ett barn förstår. Berättandet ger också många möjligheter till att diskutera med barnen och på så sätt öka deras kunskap om hur världen fungerar.

Vad vet vi om dyslexi?

Astrid Frylmark gav avslutningsvis en översiktsbild av det aktuella kunskapsläget om dyslexi och lyfte då fram följande punkter: – Dyslexi är en inlärningssvårighet som primärt påverkar de förmågor som krävs för flytande ordläsning och stavning. – Typiska kännetecken för dyslexi är svårigheter med fonologisk medvetenhet, verbalt minne och verbal processhastighet. – Dyslexi förekommer på alla intelligensnivåer. – Dyslexi kan bäst ses som ett kontinuum, inte en distinkt avgränsad åkomma. – Samtidiga svårigheter kan ses inom språkutveckling, motorik, huvudräkning, koncentration och personlig organisation, men dessa är inte markörer för dyslexi. – En god indikation på dyslexins svårighetsgrad och varaktighet kan nås genom att pröva hur individen svarar på välplanerad intervention. Astrid Frylmark avslutade sitt föredrag med ett citat av Nalle Puh: ”För den som inte är bildad är ett A bara tre pinnar.” Här kan du ta del av Astrid Frylmarks presentation Läs mer om Ess-konferensen "Vad är lättläst i dag?"

Dölj >>