Vi passade på att ställa några frågor till Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, innan hon går i pension.
Vad har varit absolut roligast med att vara språkkonsult?
Alla människor, så klart! Det är härligt att vara en del i klarspråksgemenskapen, i Sverige, i Norden och internationellt. Det kommer jag att sakna, även om jag ju förstås finns kvar och hoppas hålla kontakten med så många som möjligt.
Vad är du mest stolt över under din tid som språkvårdare på Språkrådet?
Några av mina föreläsningar är jag mer nöjd med än andra, främst den som utgick från mamma och som så många sagt sig uppskatta (se här). Jag höll en anpassad variant av den för 1.100 (!) offentliga upphandlare en gång och nådde en grupp som knappt hade hört talas om klarspråk tidigare.
Jag är också stolt att ha blivit nominerad och en av tre finalister till det internationella priset Christine Mowat plain language achievement award, även om jag inte vann.
Har du något särskilt roligt språkminne som du aldrig kommer att glömma?
Jag har fått åka på så många häftiga konferenser utomlands, på den tiden när man obekymrat flög kors och tvärs över hela jorden. 2016 (året alla pratar om som det lyckligaste någonsin) var jag på Nya Zeeland och föreläste om ”hen” på en internationell klarspråkskonferens. Det var fantastiskt. Men det var också roligt att åka tåg fram och tillbaka till Luxemburg för att vara med i en paneldiskussion på EU-parlamentets Citizens’ language day häromåret.
Om du skulle ge ett enda tips till en nybakad språkkonsult, vad skulle det vara?
Oroa dig inte! Det blir bra! Vår kompetens kommer alltid att behövas.
Och den stora frågan: Vad ska du göra nu – vad har du för planer framåt?
Mer av allt jag gjort på fritiden hittills. Umgås med barnbarnen mer, vara utomhus mer, fika mer, springa mer, åka tåg mer, läsa ännu fler böcker, sticka ännu fler tröjor. (Men jag behöver verkligen inte fler tröjor – du som läser får gärna komma med en beställning så stickar jag åt dig!)