År 2019 gick Ess-konferensen av stapeln den 8 november. Temat var det ganska nya webbtillgänglighetsdirektivet och UX-writing.
Konferensen var mer upplagd som en workshop än tidigare år, med färre talare och inslag av gruppdiskussioner. På konferensen fanns också ett bokbord där deltagarna kunde köpa och sälja böcker.
Innan föreläsningarna började hälsade Ess-styrelsens ordförande, tillika dagens moderator, Lena Malmsten Bäverstam oss välkomna.
Tommy Olsson från Digg om webbtillgänglighet
Först ut var Tommy Olsson från Myndigheten för digital förvaltning, förkortat Digg. Myndigheten bildades bara några månader innan valet 2018 och har i uppdrag att tillhandahålla gemensam digital infrastruktur till offentlig förvaltning. Digg ska också tillse, kontrollera, följa och analysera den offentliga förvaltningens arbete med digitala tjänster. Det är här webbtillgänglighetsdirektivet kommer in i bilden.
Webbtillgänglighetsdirektivet ska leda till tillgängliga webbtjänster
Webbtillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv som blev svensk lag vid årsskiftet till 2019. Direktivet säger att offentliga förvaltningars webbplatser ska vara möjliga att uppfatta, hanterbara och begripliga. Att skapa sådana webbplatser handlar om att undvika onödiga barriärer för användaren.
Tydlighet och eftertanke ger tillgänglighet
I grunden handlar det om mottagaranpassning. Vi kan göra en webbplats mer tillgänglig genom att ta hänsyn till funktionsvariationer – permanenta, tillfälliga och situationsberoende – och till hur och när användaren besöker webbplatsen.
Vissa har inte den senaste tekniken, medan andra saknar teknik som tangentbord, mus eller fiberanslutning. En webbplats måste fungera även för dem. Alla har inte heller fullgod syn, perfekt färgseende, full rörlighet eller svenska som modersmål – även för dem ska webbplatsen fungera.
För att webbplatsen ska vara så tillgänglig som möjligt måste till exempel navigeringen vara enkel att förstå. Stör inte mottagaren med ljud eller video som inte går att stänga av. Anpassa webbplatsen till mottagaren och ta inget för givet – utgå inte ifrån att användaren borde förstå eller kunna använda webbplatsen fullt ut.
Språkrådets terminologer om läget i terminologi-Sverige
Innan vi bröt för lunch berättade Åsa Holmér och Karin Webjörn, Språkrådets terminologer, om hur terminologi-Sverige ser ut idag när Terminologicentrum, TNC, inte längre finns.
Den nystartade föreningen Terminologifrämjandet vill bli samlingspunkt för frågor kring fackspråk och terminologi, och Språkrådet har tagit över en del av det arbete TNC tidigare gjorde. Men Språkrådet tar till exempel inte konsultuppdrag och håller inte utbildningar i terminologi.
Språkkonsulter kan ta terminologiuppdrag
Språkkonsulter har kunskap om både terminologi och målgruppsanpassning och tar ofta konsultuppdrag. Åsa och Karin uppmanade därför alla språkkonsulter som är intresserade av att ta uppdrag inom terminologiarbete att besöka Terminologifrämjandets webbplats och att lägga till terminologi bland sina kompetenser i konsultregistret på Ess webbplats.
Termfråga: Vad är UX på svenska?
För att värma upp inför passet efter lunch fick talarna fundera kring orden UX, UX-writer, UX-skribent och UX-writing. UX står för user experience, alltså användarupplevelse på svenska. Förkortningen är inte helt lätt att förstå, men UX har blivit etablerat även på svenska, precis som till exempel cd.
Ofta används UX ihop med ett beskrivande efterled, som writer eller skribent. För det engelska UX writer rekommenderar terminologerna översättningen UX-skribent, men för UX-writing var det svårare att hitta en bra motsvarighet. Konferensdeltagarna uppmanades att ta frågan med sig och fundera vidare.
Pernilla Axelsson om UX och mikrocopy
Efter lunchen kom Pernilla Axelsson, som kallar sig för just UX-writer. UX, berättar hon, består av flera delar: design, research, innehållsstrategi och kanske även sökmotoroptimering.
Mikrocopy är de små texterna som leder användaren rätt
Mikrocopy är ett centralt begrepp inom UX-writing. Mikrocopy är de små texterna på en webbplats som, när de är tydliga och användbara, hjälper användaren att komma vidare och hitta rätt. Det är till exempel texter i menyer, puffar, formulär och på knappar. Fokus inom UX-writing ligger på användaren och hens mål med besöket på webbplatsen.
Skriv som en människa
Tonaliteten i de små texterna är mycket viktig. Sätt människan först; om texterna är mer relationella kommer webbplatsen att framstå som mänsklig och fler kommer att lita på den. Språket ska också vara tydligt, utan jargong och slang. Varje ord ska vara användbart och ha ett tydligt syfte.
Stäm av mot verkligheten
För att få veta vad som fungerar bäst för användarna är det viktigt med research inför arbetet. Gör intervjuer och undersökningar för att se hur användarna pratar om till exempel varumärket eller organisationen, men titta också på hur konkurrenterna pratar om det. Genom researchen bygger man upp ett bibliotek med användbara fraser och ord som användarna känner igen och förstår. Som exempel visade Pernilla en video om hur Google arbetat med UX-writing.
Tips: Våga, ta för dig, samarbeta, målgruppsanpassa och sikta högt
Pernilla avslutade med några tips:
- Var nyfiken och modig.
- Använd snälla armbågar.
- Skapa tillsammans.
- Sätt dig in i målgruppens medvetande och behov.
- Skapa bara högsta kvalitet.
Området UX-writing har kommit längre i engelskspråkiga länder, så leta efter inspiration och best practice på engelska. Pernilla tipsade bland annat om boken Microcopy: The Complete Guide av Kinneret Yifrah.
Med det var Pernilla klar och konferensdagen till ända. Moderatorn avslutade dagen och vi lämnade alla konferensen lite smartare.
