Ess-konferensen - Föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska

Ess-konferensen 2025: Klarspråk som hantverk

Den 17 oktober samlades ett 90-tal personer på Citykonferensen i Stockholm för inspirerande föredrag och trevligt mingel. På årets djupdyker vi i språkkonsultens yrkeskunnande och i hantverket klarspråk.

Konferensens talare

Panelsamtal med en framtidsspaning om klarspråksarbete
Konferensen inleddes med ett panelsamtal mellan språkkonsulterna Caroline Sjöholm, Anna Andersson, Mona Blåsjö och dagens moderator Lena Malmsten Bäverstam. Panelen fick diskutera hur de ser att klarspråk har förändrats genom åren och hur det kommer att förändras framåt. De nämnde bland annat att språkkonsulter har en plats att fylla i bland annat arbeten med att tillämpa de nya tillgänglighetslagarna. När det gäller AI så är det korta svaret på frågan om vi fortfarande behövs att ja, det gör vi. Ett aktivt arbete med klarspråk behövs överallt där det finns brukstexter. Men vi behöver utbilda oss för att förstå hur AI fungerar, och vi behöver förstå hur man tar hand om resultaten man får.

Zarah Lundberg, alumn från Lunds universitet
Zarah berättade om sin examensuppsats där hon undersökte artificiell intelligens förmåga att klarspråksanpassa text genom att låta både mänskliga skribenter och ChatGPT-4 klarspråksanpassa samma text. ChatGPT:s anpassning liknade den mänskliga på många sätt, men följde inte alla råd som den blivit instruerad att följa. Sammanfattningsvis kan ett samarbete med AI spara tid, men man behöver komma ihåg att klarspråksarbete handlar om mer än ytliga förändringar, och att språkkunniga behövs för att avgöra om en text verkligen är bra.

Ellen Freider, språkkonsult och UX-writer på Länsförsäkringar
Genom ett konkret case berättade Ellen om hur hon jobbar som UX-writer, hur klarspråk i microcopy kan se ut och vad hon lärt sig genom att jobba med UX-design. Hon gav oss exempel på olika sätt att testa nya funktioner i till exempel appar, och visade hur en funktion kan se ut före och efter att ha testats på användare. En skillnad mot traditionellt klarspråksarbete och klarspråk i UX och microcopy är att man behöver gå från ”Vad ska mottagaren tänka, känna, göra” till ”Vad kommer användaren tänka, känna, göra”. För att veta det behöver man testa – inte anta.

Anki Mattson, Språkkonsulterna
Anki berättade om några olika typer av mätningar som kan bidra i klarspråksarbetet. Språkkonsulternas erfarenhet är att det är viktigt att göra mätningar både i samband med klarspråksprojekt och i det löpande klarspråksarbetet, och Anki uppmanade till att bli bättre på att mäta och på att föreslå att man vill ha med det i sitt uppdrag som språkkonsult. Exempelvis kan organisationers kunskap mätas genom att ta reda på om det till exempel finns skrivriktlinjer och forum för att prata om skrivande, skribenters attityder mätas genom intervjuer och enkäter, läsares attityder kan mätas genom fokusgrupper kan läsares attityder, och med textanalys kan de språkliga egenskaperna mätas och sammanställas.

Annica Snäll, kommunikationschef i Jönköpings kommun
Annica berättade om Jönköpings kommuns prisbelönta satsning på klarspråk. Satsningen har bland annat innefattat sidor om text, budskap och språk på intranätet samt att börja använda AI-assistans för textbearbetning. Annica lärde oss bland annat att man bör satsa på att jobba framlänges och inte baklänges, det vill säga bearbeta mindre – skriv bättre direkt.

Alma Hjertén Soltancharkari och Karin Webjörn,
språkvårdare i fackspråk och terminologi på Språkrådet
Alma och Karin berättade om hur vi språkkonsulter har nytta av att vara terminologiskt medvetna i dagens informationstäta språksamhälle. Några spaningar de bjöd på var att generativ AI bidrar till inkonsekvent termhantering, myndigheter har mångfacetterade målgrupper och språket i medier och yrkesliv har blivit mer komplicerat. Facktermer används i allmänspråket, vilket gör att det finns risk att termer används fel. Att vara terminologiskt medveten innebär bland annat att ha en grundläggande förståelse för att vissa uttryck används på olika sätt i olika sammanhang (allmänspråk och fackspråk), avgöra när det är nödvändigt att använda en term i en viss text, och kunna beskriva vad den står för, samt att verka för att terminologin används konsekvent på arbetsplatsen.

Moa Candil, journalist och författare
Moa delade med sig av sin långa erfarenhet av att skriva lättläst text. Utifrån sin nyutgivna bok Förbered dig pratade Moa om hur vi kan anpassa krisinformation och förklara de utmaningar vi står inför, på ett sätt som de allra flesta kan förstå. Hon pratade om vikten av att skapa trygghet i stället för rädsla, ge kontext, undvika vaga formuleringar och visa tydligt vem som har ansvar för vad.